bööff

Hej, det är jag..

Jädrans vad kallt det börjar bli ute. Ganska gott men bidrar till en del tråkigheter. Trafikolyckor, FÖRSENADE TÅG men framförallt... krav på mössa. Man står framför spegeln i 45 minuter för att få till den där goa sidbenan som ska hålla hela dagen. Går man utanför dörren. Minus 50 grader och vindbyar från helvetet. På med mössan. Kommer fram till jobbet. Tar av mig bävertassen från hjässan och tittar mig i spegeln. Där står Magnus "Dynamit-Harry" Larsson... så jääälla byll! (skånska)

Igår fick jag medverka på mitt allra första samrådsmöte för en av våra vindkraftsetableringar. Området som vi projekterar på är relativt kontroversiellt och vi åkte dit med förväntningarna att vi skulle bli rejält grillade. Vår magkänsla visade sig vara korrekt. Cirkus 50 pers kom till mötet. Vissa med yxa, vissa med högaffel. Min roll i det hela var att föra protokoll (bäst i laget på skrivstil..). Trots bänknötare så var jag riktigt nervös. Min kollega satte igång med sin presentation och det tog inte mer än 5 min innan helvetet brakade lös. Sven-Kristian 75 reser sig upp. Denna afton iklädd flanell-skjorta, Robin Hood-hatt med fjäder samt en välbakad rallar-snus. "Din Jääiijjvel! Åk hem tee Schtöckhölm!". Jag tänker direkt på hur strategiskt det var att vi backade in bilen. Plötsligt reser sig Bo-Sören 63 och ställer sig på stolen. Denna afton iklädd nätlinne, byxa från blåkläder samt ett par fodrade buffalo. "Jag schlööör ihjäl daj!". Gubben tar sats och slänger sig handlöst på golvet. Upp igen. Springer mot min kollega och måttar en rejäl torpare. Min kollega parrerar slaget, slänger av sig byxorna och snörar åt dem runt Bo-Sörens huvud. Sven-Kristian börjar kraffsa sig i gommen och spinner runt 5 varv. Två äldre damer längst bak slinker snabbt ner vid pianot på gaveln och kör en gammal dänga från förr. Tre yngre män börjar tjuvröka i foajén. Tretton fransmän kommer inspringandes med skitiga dojjor och...

Äh va fan, pallar inte o hitta på mer... mötet gick rätt bra trots en del svettiga invändningar från närboende. Jag var dock hemma i Göteborg igen kl 00.30..

Satt och funderade på klimathotet igår kväll. Fy fan va trist det är... ooor is it!?

Asså.. läste tidningen på vägen till jobbet imorse, vänder på första bladet och ser detta



Loebbert... varför har du inte sagt nåt?!

Imorse när jag hade klivit upp, bakat frillan och klätt på mig så hade jag en sån där go-i-kroppen-känsla som man kan ha ibland. Ni vet, kände mig helt enkelt jävligt heeet. Valde att trots vädret och skippa mössan. Satte mig på spårvagnen. En tjej sätter sig bredvid mig och börjar pilla på sin iPhone.

Jag säger: "Har du sett min?..... mobil ;)" 

Tjejen: *fniss* "Men sluta då haha, du har säkert en svin-go!"

Jag: "Ah, typ!" Tar upp min privata Nokia, den är iofs snygg men det fattar ingen.

Tjejen: "Meh! vilken puttinuttig, trodde du hade en as-go?..."

Jag: "Skoja bah! Kolla in den här pjäsen!" Drar upp min HTC Desire med silikon-skal

Tjejen: "Åh! Jag visste att du hade nåt gott gott! Låt mig känna!"

Jag: "På vad? Min gott eller min gott gott?"

Tjejen: "Båda då! Båda!"

Jag: "Hinner inte, ska till jobbet och göra big business!"

Tjejen: "Meh! Meh!..."

Jag: "Samma tid nästa torsdag? Jag tar med mig gott... kanske gott gott"

Tjejen: "Ja, men lova att du tar med båda då, båda!"

Jag: "Tar med båda då... gott och gott gott. Kyss i ljumsken på dig" Gick av, slängde en blick bakåt och skelade.


Tack för mig!

//Gott gott