bööff

Än en gång min tur att röra om i grytan, nice!
Tänkte helt enkelt ge er en liten update och redogörelse över veckan som gått. Håll till godo!

- För er som inte vet så är jag på god väg in i vindkraftsvärlden, en bransch fylld av motsättningar men även mycket kaffe och bulle med kommunen. Som ett led i utbildningen började jag i måndags min praktik i Halmstad, detta innebär uppstigning ur sängen kl 05.15... inte coolt.

- Har kommit in i en go läsa-bok-period. I och med långa tågfärder så läser jag, ursäkta min dåliga franska, sååå in i helvete för tillfället. Två heta tips till er som inte vanligtvis lusläser böcker som Existentialismen av Sartré eller Brott & Straff av Dostojevski (inga namn nämnda Fidde). Hypnotisören samt Paganinikontraktet av Lars Kepler, två kanonspännande kriminalare med snabba vändningar och fräcka repliker... eller som Loebbert skulle ha sagt: "eeh! typ en asfet bok bah"... Råttan, kanske bäst om du kör på i två - tre år till med kallepockets så får vi se i framtiden om vi kan skaffa dig ett ex av "Fem löser en gåta".


- Nu när man nåt en viss ålder så har man kommit till insikt kring flera saker om sig själv. En av flera saker kring min personlighet fick jag än en gång bekräftad idag, jag klarar inte av pinsamma situationer, även om jag inte är den drabbade.
Sitter och läser en bok på tåget. En ung spenslig kille, typisk haga-indian, med trendiga glasögon sätter sig på andra sidan gången mitt emot mig. Jag noterar honom och fortsätter sedan läsa min bok (Hypnotisören... typ asbra bah tja lol much). Plötsligt kommer det en tjej i 18-årsåldern och sätter sig jämte honom. Jag noterar henne och slickar mig om munnen (haha). Efter alldeles för många minuter vänder sig killen mot henne, hälsar med en nasal tonårsröst och förklarar att dom gick i samma klass på högstadiet. Jag får dåliga vibbar direkt och börjar svettas lite lätt om ryggen för killens skull. Min värdefulla pontus-stund är sabbad och jag tvingas lyssna vidare på "Don Juán". Han ställer ett par frågor med sin röst och hon svarar lågmält och artigt. Tillslut har Don Juán slut på material och det går alldeles för många sekunder av tystnad. För att rädda situationen så förklarar han lite syggt att han ska lyssna på musik en stund. Tjejen pustar ut och tänker "varför bytte jag inte till klass 7D...". Det går en minut eller två och jag börjar hitta tillbaka till min goa pontus-stund. Jag har precis öppnat min bok dåg jag i ögonvrån ser killen ta ur ena öronsnäckan och peta henne på axeln. Min rygg blir genast fuktig igen. Tjejen vänder sig mot honom och inväntar en fråga. Don Juán: - "ÖÖh... jag var kär i dig i högstadiet". Folk sneglar mot dem bägge. Pontus-stund borta... Tjejen: - "ehm, jaha vad kul..." Utan att ge honom nån form av bekräftelse styr hon imponerande snabbt över samtalet till vad dom sysslar med annars. Killen förklarar långdraget med sin röst att han är politiskt aktiv i miljöpartiet. Hon berättar att hon pluggar och förklarar hur svårt det är. Han bestämmer sig för att hjälpa henne på momangen. Efter lite övertalande tar hon upp sitt studiematerial och håller det i knät. Killen är närsynt som få och placerar sitt huvud en decimeter från papprena som fortfarande ligger i hennes knä. Folk börjar fnittra och tjejen känner sig allt annat än bekväm med Don Juáns ansikte mellan benen. Jag är nu ganska svettig över situationen. När killen läst klart reser han huvudet för hastigt. Glasögonen glider av, faller ner i marken och går sönder. Killen reagerar direkt och gör nån form av försök till dyk med huvudet. Han missbedömer avståndet och skallar henne över knät. Tjejen ropar "Aj!". Killen säger "Va?", och samtliga resenärer runt om utbrister i skratt. Jag går och sätter mig i en annan vagn...


Nästa vecka ska jag upp i ett vindkraftverk på 105 meter, återkommer om detta på torsdag!

/Pontan